Tuesday, January 1, 2008

Julresumé.

Vi vill starta upp det nya året med en resumé av
vår andra jul här på Bygatan.Precis innan jul hade vi besök av den här tvåbeningen. Vi gillar henne jättemycket. Hon är väldigt snäll och den enda främmande tvåbening som får klappa Ramses och som han inte springer och gömmer sig för.På själva den hära aftonen så fick vi vars ett paket med en härlig pälsråtta. Här syns Ramses ivrigt brottandes med den ena.Annars tyckte vi mest att det var mycket snack om den hära aftonen, vi tyckte nog att det var som vanligt. Samma utsikt från fönstret som varje dag.Matte och husse hade som alltid ljus tända vilket Isis uppskattar för det är så varmt och skönt att sitta nära.
Vi har haft en mycket bra jul men kan någon förklara varför tvåbeningarna helt plötsligt tycker att det är okej att ligga och vräka ut sig i hela soffan? Bara för att det jul? Ohyfsat!

God fortsättning från Isis och Ramses.

Thursday, December 27, 2007

Musiktips för katter 3.

Isis och Ramses, musikdiggande katter på Bygatan.

Monday, December 17, 2007

Julhälsning från Bygatan.

Vår matte är en sån fena på rim. Detta tjusiga julkort har gått ut till alla våra kompisar: Granen i säkert förvar på balkongen.
Julen närmar sig med stormsteg för mången.
Hemma på Bygatan lyser det nu av juleljus under alla taken.
Endast Isis och Ramses håller sig vaken.

Ni kan ju bara tänka er varför tvåbeningar tycker att granen står i säkert förvar på balkongen?
Isis och Ramses, katterna på Bygatan.

Sunday, December 16, 2007

Julpynt på Bygatan.

Julen står runt hörnet och därför har det pyntats här på Bygatan. Givetvis har vi katter ivrigt kattisterat på vårt eget sätt.Här har Ramses det mysigt med favorit-tomten. Tvåbeningarna dekorerade "dumstruten" med lite glitter och då kändes det genast lite bättre.Isis tycker om den här lilla granen för den är så tuggvänlig och de där små paketen är så söta.

Isis och Ramses, julkatter på Bygatan.

Tuesday, December 4, 2007

Kattastrof på Bygatan.

Det värsta tänkbara har hänt. Jag har fått en sån där dumstrut på huvudet. Man ser ju inte klok ut!! Jag är så ledsen... bara för att jag inte kan låta bli att klia på det där såret på halsen... så tyckte den där otrevliga tanten vi träffade idag att jag skulle ha en sån. Hua vilken fruktansvärd dag för en katt... först ihopföst med syrran i en trång sak... och sen in i nåt som lät så hemskt så jag skrek hela tiden tills det tystnade... sen var det den där otäcka tanten som tog i mig som om vi kände varann... sen stoppade hon upp nåt därbak... och sen tryckte hon ner en sån här över huvudet. Inte konstigt man är deprimerad. Ser ni inte vilka ledsna ögon jag har?
Ramses, deprimerad katt på Bygatan.

Sunday, December 2, 2007

Vår dag.

I dag har det varit katternas dag. Men vi måste faktiskt protestera. Det har faktiskt inte känts någon större skillnad från någon annan dag. Tvåbeningarna har mest sprungit runt och gjort sån där anvendtsfint härhemma. Sen har vi blivit i tvingande någon äcklig sörja för matte säger att vi ska på sånt där veterinärbesök på tisdag. Det verkar ju inget skoj att göra om man ska behöva få i sig sånt där illasmakande. Vad är det för sätt att fira oss på? Vi fick i alla fall en present:
Isis och Ramses, katterna på Bygatan.

Monday, November 26, 2007

1 år på Bygatan.

Hej o hallå. Jodå vi mår bra. Det har varit lite ledsamma tider här på Bygatan då en av våra bättre kattvakter som vi gillar blev sjuk. Snälla farbror Bertil som bor med vår husses mamma. Det kändes lixom inte lika roligt längre och så var matte inte hemma lika mycket. Blogga kan vi duktigt men vi måste ju få hjälp med att sätta igång datoren. Vi har bott här på Bygatan 1 år nu. Tiden går fort när man har roligt :-) Det måste ju firas så här kommer några bilder från året som gått:De här bilderna är tagna precis i dagarna efter att vi hade kommit i november förra året. Vi var då nästan 3,5 månader gamla. Vi visade oss snabbt vara både omåttligt sociala och lärde oss när det inte blev mat på utsatt tid.

Fåfänga har vi alltid varit och pälsen ligger alltid perfekt. Vi är mycket måna om vårt utseende och lever efter mottot att en katt aldrig kan tvätta sig en gång för mycket.
Avslutningsvis en bild som visar hur mycket vi tycker om varann. För det gör vi även om tvåbeningarna emellanåt får hotja till då någon av oss skriker av ett alldeles för hårt bett från den andra.

Isis och Ramses, katterna med 1 år på Bygatan.